GaaaH! 
Ibland, ganska ofta känner jag att livet jagar mig. Livet stressar upp mig med en massa måsten som ska hinnas med. Jag är på ständig flykt från jag vet inte vad. Rusar fram. Skynda, skynda. Kasta i mig frukost. Spring till bussen. Jäkta på. Hinna till jobbet. Städa upp. Tidspress. Många saker ska utföras under en begränsad tid. Skynda hem. Laga mat. Hitta kläder. Tvätta kläder. Städa upp. Hjälpa barnen. Skynda till träning. Skynda handla. Affären stänger. Skynda hem. Skippa duschen för sömnen måste prioriteras. 

Ibland skriker kroppen STOPP!
Stanna upp. Andas. Vad håller du på med? Lugna ner dig.

Jag hamnar i soffan och där växer jag fast. Vägrar skynda någonstans. Vägrar passa tider. Vägrar göra nåt. Jag har redan gjort för mycket.

Men alla skriker efter mig, barnen, maken, chefen, kompisarna, möten, böcker, terapeuten, läkaren, tvätten, disken, posten och räkningarna. 

Och jag måste ju göra alla dom där sakerna jag måste göra för att må bra. Fokusera på mig själv. Eller LÄRA mig att fokusera på mig själv. Hantera mig själv. Lära känna mig själv. Hitta strategier. 

Det sägs att jag har fått verktygen. Men jag vet fan inte var dom är.



jäkt, press, skynda, stress,

5 kommentarer

maasen179

05 May 2015 09:13

Känner igen den där övermäktiga känslan och hur det liksom låser sig. Och tänker så här: För många kan det nog räcka med att få verktygen, men själv behöver jag en jävligt schysst verktygslåda också!!

elisabeth

05 May 2015 13:42

Det jobbar även jag med.. Det går bättre och bättre, viktigaste är att någonstans komma ihåg att DU gör allt för din skull, mår du inte bra så mår ingen kring dig bra heller..

Ge dig själv tid.. Den lappen står på min ytterdörr så jag påminns om detta varje dag

Eller LÄRA mig att fokusera på mig själv. Hantera mig själv. Lära känna mig själv. Hitta strategier.

Kram

ohappa.blogg.se

05 May 2015 20:43

Men jaa! Att minsta lilla blir till ett helt projekt som lägger sig som en tung skivstång på axlarna. Jag förstår att man växer fast i soffan då och då. Blir ju för tusan stressad av att knyta skorna!

Sara Haggårds Andersson

07 May 2015 20:54

Kul att du hittade min blogg, ska kika in din nu :)

Känner också igen mig i inlägget, för mig handlar det om energi. Eller bristen av det kanske. Allt det sociala, hjärnspökena, jobbet och familjelivet tar så mycket energi emellanåt att jag blir totalt dränerad.

Nu ska jag kika vidare hos dig. Kram

Marrakaija Bäck

21 May 2015 16:08

Jag har så svårt att orka med disken, tvätten och maten efter jobbet varenda jävla dag, så jäkla trist liv man lever, aldrig någon rast och ro...

Kommentera

Publiceras ej