Om något verkar vara för bra för att vara sant - så är det faktiskt det!

Men det börjar ju att inte likna nåt med glömskan. En familjemedlem har fått diagnos "dåligt/kort arbetsminne". Det har jag också, min dator meddelar ibland "Du har för lite virtuellt minne". Lillen vill att jag skriver post-it lappar åt honom på allt jag säger. Han säger att hans minne är så dåligt att han inte vet om det finns nåt alls därinne i hans hjärna. Han är 7 år och dement. Han ska lära sig att läsa nu, men tycker inte att det är nån idé. "Jag kommer ändå att glömma bort det".
Hur man läser eller vad man läser vet jag inte vilket han menar, men antagligen bådeock.
Igår var vi på en liten shoppingrunda (för nu har det kommit pengar) jag, gubben (mannen, fästmannen, sambon, killen... fan jag vet inte vad jag ska kalla honom...) och storpojken. När vi shoppat ganska färdigt så skulle vi förbi paketutlämningen; OK och hämta ett paket. Gubben som körde körde förbi OK."Men vad gör du???" Ropade jag. ÅHHHHH fick jag bara till svar. Han fick köra några 100 meter innan han kunde vända. Körde tillbaka, vi småpratade och han körde förbi. "PAAAAPPA!" ropade pojken därbak och då hade jag också glömt att vi skulle ha svängt in på OK.
Några 100 m åt andra hållet. Jag o pojken satt tysta. Gubben viskade "OKOKOKOKOKOKOKOK" för sig själv. Och lyckades äntligen ta den infarten. Jag sprang in och hämtade paketet och när jag kom ut var dom borta....

En gång för 4 år och 9 månader sedan var jag på OBS och handlade. Åkte hemifrån vid 20 tiden när barnen hade somnat och jag hade avverkat den sista kvällsamningen. Styrde runt med den stora Coop vagnen i varuhuset. Kollade på lite böcker, köpte lite bröd, välling, blöjor, kollade på lite dukar, ljusstakar och luktade på doftljus. Köpte frukt o grönt, fläskfilé, köttfärs, bacon, mejeriprodukter och toapapper, vagnen full. Kollade lite på skor och strosade runt bland hyllorna. Styrde in bland tidningarna och bläddrade lite i Mama, Vi föräldrar, Fitness... "ÖH, du! Vi har stängt för en kvart sen" sa en uniformklädd man med handbojor på höften när han knackade mig på axeln.
"Va?" sa jag jätteförvånat.
"Ja, det var en kvart sen. Kassorna är stängda och dörrarna är låsta". Jag tittade runt bakom och framför mig. Gick ut i gången och tittade mot mejerihållet och sen mot kassorna. Det var alldeles tomt och jättetyst.
"Men visst brukar ni väl ropa i högtalaren o typ varna innan ni stänger?" sa jag.
"Ja, tre gånger innan kl är tio." svarade mannen. Han tog min vagn och styrde den mot kassorna. Ropade i sin halofon-grej att det fanns en kund kvar i butiken. Jag var fortfarande som ett frågetecken. Tre kassörskor kom, civilklädda. Startade en kassa och lastade och packade mina varor. Ordentligt, frysta i en påse, torrvaror i en annnan. Betala fick jag göra själv. Drog MM kortet och fick poäng. Drog VISAkortet och fick "kortköp medges ej".

Där stog jag 20 minuter efter stängning 4 pers jobbade över för min skull och jag hade veckohandlat utan pengar.
Det löser sig, sa han som sket i vasken. Vagnen med alla varorna parkerades i kylrummet och jag fick natten på mig att fixa 1.374 riksdaler. 

Här sitter jag nu, har glömt bort tiden och skulle ha hämtat barnen precis just nu, skulle vi vara ute från både dagis och fritids. Jag har ingen bil just nu och jag kan inte ta 2 barn på en cykel, utan hjälmar. Hur ska jag lösa det nu....?
Vi hörs!

Förresten, om man skiter teflonkorvar, undrar då hur det ser ut i hjärnan?
adhd,